Morning from..

Ledsen för den kassa uppdateringen igår kväll, men bärsen kallade och då gäller det att ta chansen!

Hur som helst, vill bara tacka för de fina kommentarerna jag fått. Har mestadels positiva omdömen gällande mina texter, vilket förvånar mig en aning. Kommer ni som gett positiva omöden kolla in framöver eller inte?

Senare under dagen har jag något intressant på gång, är lite för trött och bakis för att skriva nu. Kom tillbaks senare så utlovas något intressant:)

Stormaktsfilosofi

Förstå mig rätt nu, jag dyrkar varken Hitler eller Stalin.
Vet att detta inlägg kanske inte blir speciellt bloggvänligt då 90% av alla bloggare verkar vara max 17 år gammla.

Hur som helst. Under en lång tid av min uppväxt (är visserligen bara 19år) så har jag varit helt såld på Svensk Stormaktstid. Ja, stormakter överhuvudtaget. Jag tycker det finns en intressant och rent utav eftersträvansvärd gemensam tråd i de flesta större makter som sett världens ljus. Vi har det tredje riket med all sin fasa, men icke att föringa smått briljanta industri. Vi har sett världens största folkuppfostring i sovjet. Vi själva har nästan slaktat ett helt Tyskland under 1600-talet. 

Jag anser att det finns 3 faktorer som bygger en bra stat. 1: En stark ledare. 2: Ett väluppfostrat och skötsamt folk. 3: En god ekonomi. Föga förvånande så finner vi dessa 3 faktorer i nästan samtliga stormakter som existerat. 

Varför har sedan dessa stormakter förfallit? Inte för att de bygger på ett system som inte fungerar, utan på grund utav att en av de 3 avgörande faktorerna raserat. Hitler skötte saken för sig själv. Gustav II Adolf försvann i dimman, KXII dog i ett mysterium och Stalin retade upp sitt folk till bristningsgraden.

Hur skulle det vara att applicera någon av dessa 3 faktorer på ett modernt samhälle, säg Sverige? Byt ut Reinfeldt mot en karismatisk ledare som utstrålar lite auktoritet och inte låter sig hyschas av pizzabagarsöner. Stryp upproren i våra förorter, fängsla upprorsmakare och straffa dålig arbetsmoral. I ett rike med en ledare av rang så finner folk en känsla för vårt. Man vill arbeta och ge gott sken över det underbara land man tillhör. Ekonomin kommer succesivt växa då vi numer har ett folk som ger allt i sitt arbete, och givetvis får betalt därefter.

Jag vill ha en monarki tillbaks. En monark av rang. Vi har ett av världens finaste och starkaste arv att stå på. Ändå är vi idag kända för vår feghet. Någonstans på vägen har något gått väldigt snett. 1940 och Per Albin Hansson var bara början på förtrycket som fick sitt slut 2006. Jag vill ha en stark ledare, ett folk som ser upp till sin ledare, jag vill ha stolthet och disciplin i vårt leverna. Dagens samhälle är en stor gråtande massa. Vi gnäller över orättvisor på hemmaplan medan folk svälter på andra sidan jorden. 

Tänk efter, lite medeltida disciplin skulle inte skada på vissa punkter. Vi ser mördare och våldtäktsmän sitta av 8 år för att sedan vara fria och förväntas bli accepterade i samhället. Jag hörde senast igår om ett litet samhälle där en dömd våldtäktsman flyttat in, granne med ett dagis. Samhället i sin tur ville inte att han skulle bo där, så man tog lagen i egna händer och delade ut flygblad med mannens identitet. Polisens reaktion? Man skulle göra allt för att finna de ansvariga för flygbladen.

Det börjar kännas tjatigt, men allvarligt. Vart fan är världen påväg?




"All generous minds have a horrar of what are commonly called "Facts". They are the brute beasts of the intellectual domain." - Thomas Hobbes






11 september.

11 september blir ett datum för många av komma ihåg av olika anledningar. Vi minns framförallt attackerna mot usa utförda av Al-Qaida år 2001. Eller är det verkligen det vi minns? Hur ska vi vara säkra på att AQ låg bakom attackerna när de inte erkänt dåden? Varför avfärdar vi tvivelaktigheter när vi knappt satt oss in i situationen? 

Det finns en oerhört sevärd film rörande detta ämne. Går att se i sin helhet här under:








Dagens bloggfenomen?

I ett samhälle där de tre största bloggarna tillhör en blondin med taget (o)adligt efternamn, en divig mtv-brunett med botox i läpparna och slutligen någonting? (vad vet jag inte, inte en människa iallafall?)

http://blondinbella.se/
http://kenzas.se/
http://kissies.se/

Varav de första två börjar bli uttjatade. Blondinbella har storhetsvansinne, det vet vi alla. Senaste nytt är att hon får extraknäcka för mtv som reserv för kenza.. Vilket egentligen är rätt.... pinsamt. Att hon sedan klarar av att göra det med hedern i behåll är i sig hedervärt. Usch och fy, bara pinsamt.

Kenza är väl egentligen rätt ok tycker jag, den enda som inte drabbats av något slags storhetsvansinne, iallafall inte på samma nivå som blondinhoran överst. 

Hur som helst, vi kommer till poängen någon gång i detta inlägg med. Sveriges senaste stjärntillskott: http://kissies.se/ En blond 2 meter lång apa som gör har gjort succe på att ge kängor och visa upp ett självförtroende som troligtvis är större än zlatan och ronaldos tillsammans. Det som gör det hela närmast vansinnigt är att monstret för det första är riktigt FUL. För det andra så verkar det av allt att döma som hon är analfabet, vilket syftar till den minst sagt disuktabla grammatiken i bloggen. För det tredje så har hon för tillfället reklam (?) för kenzas egen kollektion på sin blogg? Det stinker hood-rat-hoe lång väg här.

Jag vet inte vem fan du tror att du är, och helt ärligt så bryr jag mig inte heller. Låt oss alla hoppas att du någon gång springer på en gnutta självinsikt och kommer ner på jorden. För helt ärligt, är man 2 meter lång och ser ut som Britney på koks blandat med Paris osminkad så är man ju.... inte snygg. Och bör således inte tro det heller.



"För mycket av det onda kan aldrig bli gott"

Kvällen

Ett stort plus finns med att vara arbetslös. Inga tider alls att passa. Därför begav det sig ikväll för en gammal klassiker. Spökjakt. Det är bland det läskigaste man kan göra kalla höst nätter, leta spöken i gamla, tomma byggnader. 

Turen gick idag till en skithåla i stockholms trakten vid namn Rimbo. Det börjar med att vi hoppar in i bilen, baksätet laddar upp rom och cola i varsin Mc donald's mugg och passagerarsätet samt jag (förare) håller sig nyktra för kvällen. 

Stop 1 var inte alls planerat. Jag fick syn på en fornminnesskylt som bara talade om en slottsruin 2 km in på en grusväg. Sagt och gjort, kom fram till skylten och blev då informerade via en tavla om att själva slottsruinen (som i själva verket var en forntidsborg) låg 400 meters promenad bort... rakt in i skogen. På med mobillamperna och bege sig. Kom dit, stor besvikelse. Hände absolut ingenting. Åkte därifrån.
Spökfaktor ruin: 0 av 10 Spökfaktor skogspromenad: 3 av 10

Stop 2 försökte vi oss på Johannesbergs slott, vilket vi misstänkte skulle vara väl använt då det numer är konferans samt golfklubb på området. Stor besvikelse därmed. Vi åker vidare.
Spökfaktor: 0

Stop 3 var kvällens huvudnummer och denna gång var det http://www.norrtalje.se/templates/page____6997.aspx som stod för underhållningen. Ruinen är tydligen ganska farlig att beträda vilket vi visste när vi kom dit. Men det är ingen som hindrar en gammal äventyrare. DOCK, så innebar själva entrén en 600 meters lång promenad över en förbannad åker med midjehögt gräs. Utöver det så krävdes det en examen i klättring för att beträda själva ruinen. När vi slutligen var inne kunde man konstatera att det var RIKTIGT häftigt. Platsar helt klart på min top 3 lista över svenska byggen jag sett.
Spökfaktor: 1 av 10 Arkitektur: 8 av 10


Efteråt hade vi planer på Rånäs slott men det fick vänta till en annan gång. Man var minst sagt utmattad efter äventyret på Mörby. Kan helt klart rekomenderas till alla er stormaktsfantaster som inte varit där än!

Godnatt

Hur ska vi kunna nå toppen.....

I ett ensamt rum, med endast en lampa tänd tillsammans med samhällskritiska rader från en av vår tids större artister, kanske med något enstaka msn pling då och då väcks helt plötsligt frågeställningen:

Hur ska vi kunna nå toppen när övermakten ständigt strävar efter jämnstäldhet och minskade klassklyftor.
Är det en tillfällighet att våra största idrotsstjärnor, våra skarpaste hjärnor och våra mest framgångsrika entreprenörer flytt vårat kära land sen länge? Svaret blir Nej med motivering.

Sverige har sedan 40-talet strävat efter ett kommunist-influerat folkhem. Och visst, jag erkänner att tanken är god. Men grundtanken kan knappast ha varit att vi ska straffa de få som lyckas nå framgång. Ponera att jag tjänar 1.000.000 i månaden på min idé som hjälper aids-drabbade barn. Ska jag då skatta smått makalösa 65% av MINA pengar jag lagt ner åratal på att förtjäna?

Ska mina 650.000kr istället gå till folk som skolkat från gymnasiet, rånat folk och supit upp sina sista slantar?  Är det vad socialdemokraterna har strävat efter att uppnå i 60 år? När problem med denna stat-till-tjuv uppstår så sitter Mona Sahlin hemma och blundar för de problem hon själv bidragit till att skapa?

Våra politiker får panik när någon uppstickare som trots allt representerar en betydlig del av vår befolknings uppfattning kommer. Man gapar om rasism för att något enstaka fån klandrar invandringen som fenomen. (obs invandring, inte invandrare)

Så.. hur ska vi då kunna nå toppen när vi staten ständigt sätter krokben. Svaret blir att fly landet. Till gynnsammare förhållanden. Det är en synnerligen ond cirkel som kommer leda till en urholkning av tillgångar, tillgångar som vi egentligen skulle behöva när konjukterna piska helt plötsligt svänger. 

"Folk är så enfaldiga och kuvade av dagens tunga, att en bedragare alltid finner någon som låter lura sig"
- Niccolo Machiavelli

Muppar finns det gott om....

Annat som kan störa än något fruktansvärt är folk som tror sig vara finare och bättre än andra, och givetvis än vad de egentligen är. Sen finns det de idioter som tror sig besitta befogenheter de inte alls gör. Till exempel denna helt underbara blogg jag snubblade över:


 

Var vänlig och observera den understrykta linjen. Som smart 15-åring borde man väl veta att det endast är myndigheter som har dessa befogenheter. Tillhörde du mot förmodan denna specifika myndighet så ja... då hade du redan varit sparkad då det krävs domstolsbeslut för att kräva ip-adresser av internetleverantörer.

Så tag nu ett gott råd och stryk den raden, det blir ju lite lätt pinsamt annars, eller?

Och jo, bloggadressen är http://minnahokka.blogg.se

Vart fan är världen påväg?

Godkväll mina kära läsare!
Jag har visserligen haft 0 läsare per dag i över 4 månader nu men det spelar mindre roll. Nu tänkte jag likväl alla andra sopor på detta nät börja blogga.. igen. Varför då tänker ni säkert? Arbetslös heter svaret.

Till skillnad från 80% av sveriges befolkning, dvs alla socar, vänsterpack, homosexuella och övriga idioter tänker jag inte skrika ut att samhället bör ta sitt ansvar och förse mig med A-kassa eller sympati. Inte heller tänker jag skriva en insändare där jag (o)detaljerat och halv-analfabetiskt vrålar ut min ilska över att vi just nu har europas högsta ungdomsarbetslöshet.

Nej, istället tänker jag ta det som var en och bör. Ta sitt ansvar. Gör något åt din situation. Det finns över 20 000 lediga tjänster i sverige, och det bara på platsbanken. Det finns en otal högskolor där jag kan börja plugga om jag vill och därmed leva på staten.

Tänk efter, hur nära ett kapitalt misslyckande har vi kommit där vi fullkomligt donerar bort statskassan. Vi ska höja utlandsbidragen trots att folk svälter på vår egen hemmaplan. Vi ska förse div. alkisar och annat avskum med existens minimum medan de sitter i soffan och stirrar kabel-tv i väntan på bättre tider. Det håller på att koka över för mig. Vi bor i ett land där allt annat än grått är för färgglatt. Där fosterlandskärlek numer är rasism. Där staten ska agera far åt hela vårt system, som håller på att äta upp sig själv. Där feminister gnäller över att de inte kan bli brandmän.

Till poängen, vad har hänt med individens ansvar i dagens sverige? Varför kan vi inte stilla inse att vi varken bör eller ska lägga allt ansvar på staten. Staten ska inte förse oss med jobb, pengar eller bostäder. Den fria marknaden och individen ska på egen hand med dess medfödda färdighet fundera ut sätt att lösa detta.
Jag inser nu att jag knappt själv längre förstår poängen med detta inlägg. Jag är förbannad på alldelles för mycket i vårt enarmade rike. Det mesta håller på att gå för långt. Jag är knappast politiskt aktiv, vet ni varför? Det finns ingen som tycker något. De få som tycker något utöver det gråa trycks ständigt ner av en jantelagsanda som borde varit slaktad för många århundraden sen.



"I de blindas rike är den enögde kung" - Niccolo Machiavelli



RSS 2.0